Söderö i Kättilstad socken, Kinda kommun, ligger ca 4 mil söder om Linköping i landskapet Östergötland.
Namnet Söderö lär komma av namnen söder och –ryd. Ryd är släkt med verbet röja, som på fornsvenska hette ”rydhia”, och det skulle då betyda att Söderö står för ”södra röjningen”. Intressant är att under Söderö finns ett ställe som heter Norrö, och ett ställe har funnits som hette Medelö. Dessa namn skulle då betyda Norra- och Mellan/Mitten-röjningen.
Första gången gårdens namn uppträder i kända urkunder, är i ett dokument av år 1412, då det skrives ”Syndridh”. År 1415 skänkte Bengt Laurentsson ett visthus från ”Sundridhom”. Namnet ändrades sedan till ”Sonderödh” år 1494, men samma år skrivs det även som ”Synderydh”. År 1500 skrivs det ”Synerud” och år 1635 som ”Sonderöö”.
Enligt J.A. Almqvist, som skrivit ”Frälsegodsen i Sverige under storhetstiden”, skulle två gårdar i Söderö på 1500-talet ingått i ett godskomplex som tillhörde Trolle-godset Bergkvaras underlydande. Bergkvara ligger strax SV om Växjö.
Den förste med säkerhet kände ägaren var riksrådet Ture Arvidsson Trolle, som vid sin död 1555, i arv lämnade bl. a. Söderö till sin dotter Anna Turesdotter Trolle
Kring Söderö fanns för länge sedan gårdar som, efter det att Söderö år 1640 blev ett säteri, vartefter ärvdes, införlivades eller köptes upp av säteriet. Dessa gårdar var : Bjälebo, Falla, Fallvik, Gassemåla, Kvarntorp, Kättebo, Medelö och Norrö.
C F Broocman skriver i sin ”Beskrifvning öfwer Östergöthland” från 1760, så här om gården:
” Söderö, frälsesäteri af 2½ hemman. Det ligger en god half mil ifrån kyrkan och har 16 á 18 tunnors utsäde, nog äng, kostligt mulbete, ansenlig skog, litet fiske, en sågqwarn, 3 2/8 bondehemman, 5 rå och rörs torp och 2 torp på bondehemmansägorna.Justitiae Presidenten Daniel Lejonstierna har ägt säteriet i sin tid. Sedemera har Öfwersten Johan Bordon warit ägare deraf, nu är det dennes dotter , Öfwerste Lieut. Hans Hinrich von Knorrings änkefru Regina Bordon tillhörigt”.
C A Widegren skriver 1817 i boken ”Ett försök till nyare beskrifning öfver Östergötland” om Söderö:
”Söderö, 2 ½ H. Fr. Sät. Hwarunder 1 H. Falla och ¼ Gassemåla brukas, ligger ¾ mil fr. Kyrkan och är wäl bebyggdt samt har prydlig Trädgård och Hö, Mulbetet är godt och Skogen på Säteriets egor medelmåttig, men på underliggande Bondehemmans egor ansenlig.
Säteriet eger dessutom godt Fiske, 13 ¼ Bondehemman, 2 rå och rörs Torp samt 6 Torp på Bondehemmansegorna. Egendomen tillhör Öfwer-Hofmarsk. Frih. Aug. Adelswärds Arfwingar”.
I mitten av 1700-talet fanns det endast 7 torp på Söderö ägor. Torparna fick göra dagsverken på gården mot att bo och bruka mark vid torpet. Utöver torparna fanns gårdsfolk att tillgå, och i allmänhet gjorde landbönderna ett betydande antal dagsverken på sätesgårdarna. Torparna utgjorde dessutom en betydande arbetskraftsreserv, särskilt viktig under krigstid, eftersom säteritorparna var befriade från utskrivning. På 1920-talet hade torpen ökat till över 30.
Söderö har haft en hel rad industrier. Vid Kvarntorp har det funnits kvarn, sågverk, tegelbruk och garveri.
Det har funnits mejeri och växthus vid själva gården. Mejeriet startades 1860 och var troligen det första mejeriet i Norra Kinda. Det brukades till 1950. Det var distriktsmejeri år 1882 och år 1892 började separator användas där.
En vattendriven såg fanns vid Fallvik och vid sjön Ämmern fanns en ångsåg. Allt är nu nerlagt och de flesta byggnaderna borta.